Idag sprang jag hela rundan för andra gången. Även i den sega backen har jag börjat kämpa på.
(Hurra för mig!)
Men det var extra kämpigt idag av någon anldening.
När jag precis tagit mig både uppför och nedför den apjobbiga backen sprang jag förbi en mamma med en liten flicka i Dunderklumpens ålder i vagn. Flickan pekade på mig och sa "Dä!" och mamman svarade "Ja, titta, tjejen springer."
Mycket föredömligt medmänskligt beteende måste jag säga!
"Ja, titta, tanten håller på att dö." hade ju varit en mer sanningsenlig beskrivning av vad de gemensamt beskådade, men denna hyvens kvinna valde alltså en betydligt vänligare tongång.
Lill-tjejen belönades för sin mammas goda uppföranden genom ett brett leende och en vink.
Tack ska du ha, vem du än är. Jag blev glad!
3 kommentarer:
Haha. Jag skrattade just högt. Älskar hur du skriver! Fast det såklart, det är ju inte direkt någon nyhet.
Och heja dig, vad grym du är!
Tack snälla Lisa! Nu blev jag glad igen!
Haha, håller med Lisa, du skriver mkt roligt. Men förstår dig samtidigt, det var ju himla trevligt sagt. Tycker att alla med bebisar brukar kalla samtliga i omgivningen över 15 år för tant och farbror, det är ju sådär alltså.
Skicka en kommentar