Vår Ville Vessla är baciller.
Jag hade inte fattat faktiskt, jag måste erkänna det.
Inte förrän nu inser jag på riktigt vad det innebär att vara tvåbarnsfamilj.
Att det är ett ständigt snorande, snytande, hostande, tempande, sköljande och tvättande.
Inatt kräktes Yrvind. Helt utan hosta eller andra förmildrande omständigheter.
Det var bara en gång inatt och sedan fick han inte behålla frukosten utan den kom genast ut på toaletten ur andra änden. Men sen har det vart frid och fröjd, inget toalettbesök efter lunchen.
*håller tummarna hårt hårt och ritar stort kors i taket*
Och det dåliga samvetet gnager. För att jag lämnar kollegorna i sticket. Igen.
Men ikväll kommer M hem i alla fall så resten av veckan blir det hans tur att vara hemma.
Bara jag själv inte börjar kräkas nu också, så kanske det kan bli rekordnärvaro på jobbet den här veckan. Tjiho, hurra, klang och jubel.
Suck.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar