För det betyder att ingen ska upp och iväg någonstans här imorgon. Och att jag inte har jouren inatt eller vaket snarare, med Dunderklumpen. Jag är så fascinerad av det här. Varför har just jag och M skapat två bebisar som bara vägrar att inse det sköna med att sova hela nätter!?! Jag kan räkna på min ena hands fingrar, de räcker och blir över till och med, när det gäller de nätter som vår lille raring har sussat hela vägen fram till morgonkvisten. Grabben är ju ändå 10 månader, going on 11. Faktiskt. Jag försöker febrilt minnas när Yrvind började göra det, jag behöver liksom något slags ljus i tunneln att klamra mig fast vid nu. Men jag är ju så förbannat trött och min hjärna är bara ludd, så jag kommer inte fram till något.
Nåja, "det går över tills han gifter sig" som min fina vän och svägerska brukar säga. Det är ju en sorts tröst. Kanske.
Så. Slut gnäll. Nu blir det ett glas bubbel. Thank god för bubbel!
2 kommentarer:
Just det, man kan sova hela nätter ja, hade nästan glömt det. Fast Elly började sova hela nätter när hon blev tre månader, när hon blev fem tyckte hon dock att det var tramsigt och började vakna för nattmål igen. I och för sig somnar hon om fort, så det stör mig inte så mycket, men visst hade det varit skönt med lite längre sammanhängande sömn!
Ja, det funkar helt ok i perioder med lite sömn. Men 10-någonting månader, det är en lite väl lång period för min smak. Men, men, det är ju en väldigt kort period egentligen. Snart ordnar det upp sig, då har jag å andra sidan ingen bebis längre och det känns ju lite vemodigt. Alltid är det nåt! ;-)
Skicka en kommentar