Att ta sig fram till den hägrande Stockholmshelgen börjar kännas som att klara av svåraste banan på Yrvindens Super Mario. Rollen som de dödliga fienderna man ska kryssa sig fram mellan spelas i verkligheten av alla jädrans baciller som omringar oss. M har precis återhämtat sig från en rejäl halsfluss, Dunderklumpens näsa verkar aldrig riktigt sluta rinna och idag när jag kom till jobbet möttes jag av en nedspydd kollega.
Jag vill åka nu, nu, NU, innan någon i den här familjen hinner börja kräkas eller få ont i halsen eller däckar i feber.
Låt det gå vägen det här, ja vill götta mig, så in i bänken mycket vill jag det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar