söndag 23 december 2012

Nu så

Det blev ingen kräkfest. Och ingen magkatarr heller.
Det visade att en av bieffekterna med hostmedicinen som jag tagit som sängfösare ett tag nu inte är så snäll mot gallan.
Så nu blir det hostfest istället, men en mage som blir alltmer tillfreds med livet. Man får ju prioritera ibland va.
Igår gick startskottet för årets julfirande hos mina föräldrar med julklappsspel och mums och mys.
Och idag har hela familjen tagit sig till M:s föräldrar, efter en morgon av att springa runt som yra höns för att försöka få med så mycket som möjligt av nödvändiga saker och glömma så lite som möjligt av nödvändiga saker.
Sakta men säkert börjar julefriden infinna sig.
Mmmm. Julen. Den är faktiskt här nu!

fredag 21 december 2012

Håller tummar och tår panikhårt och tänker positiva tankar.

Det blev inge mer jobb för mig den här veckan. Haft nå'n slags basilusk i kroppen som orsakat frossattacker och hopplös hosta.
Men idag har det blivit mycket bättre. Tills jag ringde jobbet och fick höra att magsjuka härjade vilt, än så länge mest bland barnen.
Nu känns det inte så mycket bättre längre.
Nu tänker jag att det där som jag tänkte var lite magkatarrskänningar kanske egentligen är startskottet för årets kräkfest.
JAG VILL INTE KRÄKAS!!! När det är jul och allt.
Snääääälla tomten, ge mig en kräkfri jul, snälla, snälla, snälla, snälla!
Ok? Fint! Då säger vi så.

onsdag 19 december 2012

Det är ju viktigt med tajming har jag hört...

Eller hur det nu var.
Blev en halvdag på jobbet idag, sen krypilade det i benen och frossan började sätta till.
Så jag gick hem och bäddade ner mig och omringades av mina barn som klappade på mig och sjöng vaggvisor. Det var rätt fint ändå.
Men ikväll skulle vi åkt hela familjen till Liseberg och julmysa. Ingen bra dag för krypilande ben och frossa alltså. Nu fick M och Yrvind åka själva istället.
Just nu gör tabletter ett fantastiskt jobb med mitt system så vi får väl se hur det blir imorn.
Stor ljuspunkt är att jag för en stund sedan fick ett mms på Yrvind med en stjärnvinst, Anton Berg. Det är mammas pöjk det!

måndag 17 december 2012

Hett tips, tänk "choklad", så är ni i hamn.

Nu har den börjat, den ytterst trevliga och jämna strömmen av chokladpraliner av alla de sorter på jobbet.
Idag fick vi en jättepåse med fantastiska hemmagjorda godsaker av en förälder. Så in-i-bänken goda! Och snygga! Och bara tanken på att hen har spenderat en hel kväll, möjligtvis flera, på att rulla och doppa och pynta praliner till oss framkallar ju en liten tår i ögonvrån och en varm känsla i magen.
Så, hett tips, om ni är sugna på att ge era barns förskolepedagoger en liten gåva till jul så tänk "choklad". Vi älskar't, vi behöver't!

tisdag 11 december 2012

Och ja, jag inser att jag själv, så gott som i alla fall, kan räknas till kategorin medelålders damer.

Ikväll har vi haft lite "julfest" på jobbet. Typ.
Är man ute efter glitter, glamour och galej så är det inte precis förskollärare man ska satsa på.
Ifall någon trodde det menar jag.
Eller det beror ju på förstås vad man tycker är "galejigt".
Poängpromenader och allsång med ett gäng mestadels medelålders damer på grannförskolan kan ju kanske tänkas vara superglammigt för någon, vad vet jag.
Men, nu ska jag inte raljera så hemskt, för det var faktiskt väldans trevligt ändå. Och mycket skratt.
Av den braiga sorten.
Hursomhelst, nu ska jag lägga mig och läsa. Det börjar bli riktigt spännande i Engelsfors nu!

måndag 10 december 2012

Lääängtar!!!

Så här länge har jag aldrig varit ifrån mina barn förut.
Och nu är det inte roligt längre.
Herregud som jag längtar.
Jag vill ha en liten knubbis att gå upp och hämta till storsängen mitt i natten som gosar in sig nära nära och en enerverande fyraåring som flyger och flänger och bubblar och babblar.
De ringde mig förut när jag var på Frölunda torg och handlade julklappar. Det var nära att jag började lipa där mitt bland sminket på Lindex.
Och så längtar jag efter min man lite också dårå.
Och så kommer vi inte ses på hela dagen imorgon heller. Först på onsdag kväll när jag kommer hem från jobbet är de hemma.
Det känns som femtiofjorton år dit. Minst alltså!

söndag 9 december 2012

???

Jahopp.
Någon lunch på stan blev det inte eftersom vännen tyvärr blev sjuk.
Men brunch hos grannen med massa trevligt folk, en lägenheten som är renare än på länge och en symaskin som har fått bekänna färg har det i alla fall blivit i helgen.
Dessutom sov jag precis hela natten till igår och vaknade första gången strax efter 8.00.
Det har inte hänt på en sisådär fem år och var mycket mycket behagligt.
Natten till idag var inte lika behaglig för jag hade en så fruktansvärt märklig och obehaglig dröm.
Jag hade totalt glömt bort den men blev påmind nu när jag zappade runt på tv:n och nobelpristagaren Mo Yan dök upp i rutan. Han var nämligen huvudrollen i drömmen.
Av någon anledning som jag inte minns var jag med i någon slags grupp som var utsedd att ta hand om den kinesiske författaren under ett Sverigebesök och när alla i gruppen var med var han sådär belevad, lugn och mysgubbig som han verkar men när vi blev ensamma klämde han in mig i ett hörn och tafsade på ett mycket hotfullt och läskigt vis. Jag vaknade mitt i så drömmen fick inget avslut.
Så himla skumt. Varför gör hjärnan sådär!?!
Hursomhelst. Nu saknar jag min familj. Mycket.

fredag 7 december 2012

Hur det går med den där egentiden?

Jag dricker folköl och lägger upp gardiner. Och snaskar onyttigheter.
Så bara fint tack!

Konstig helg

Den här helgen är det bara jag hemma.
M och killarna har åkt till M:s föräldrar.
Så här sitter jag i soffan och funderar på vad jag ska göra av denna ovanliga egentid.
Risken finns att jag kommer bli sittande på samma fläck i soffan prick hela helgen och grubbla över detta.
Eller i alla fall fram till lunchtid imorgon när jag ska träffa en finfin vän som jag inte träffat på länge länge. Luncha på stan. Strosa. Kanske köpa en och annan julklapp.
Herregud det känns så exotiskt så bara tanken gör mig yr i huvudet.
Så det blir nog en bra helg.
Lite konstig, mycket annorlunda, lite tom, fylld av saknad, men också ganska skön.

tisdag 4 december 2012

En stor fördel med min arbetsplats...

... är att den ligger på så perfekt avstånd hemifrån.
För det betyder att jag inte behövde gräva fram och sedan skrapa rutorna på någon bil i morse alternativt stå och vänta på försenade spårvagnar.
Näpp.
Bara en alldeles lagom promenad i vadderad vintervärld.
Ganska så jättemycket värt just nu ändå faktiskt.

måndag 3 december 2012

Nobbad x 2

Nu kan jag stoltsera med två standardrefuseringar i inkorgen.
Och tja, vad ska man säga om det.
Friskt vågat osv.
Och så kan man raskt gå vidare till det här med snön. För där har vi verkligen en snackis tycker jag.
Herregud, har detta någonsin hänt förr? Att årets första snö är sådan här liksom torr idylliskt dalande filmstudiosnö? Mycket ogöteborskt i alla fall. Väldigt trevligt också!

söndag 2 december 2012

December

Nu har jag jobbat i en månad. Men den försvinner inte.
Känslan av att det är galenskap det här.
Att krama mina barn hej då på morgonen för att gå och spendera hela dagen med andra barn.
Det känns inte bra.
Helg känns bra.
Herregud så bra det känns med helg.
Och den här har varit exeptionellt bra med barnvakt och löjligt god och mysig middag på Enoteca Maglia, pepparkaksbak, julkalendrar och adventspyntande, litet julbord, promenad och fika och lekplats med M och glada barn, rosor på kinden och solsken i blick, varm choklad med marshmallows och en skvätt cointreau i.
Och så är det den där känslan av att jag bara måste. Jag måste ju gå till jobbet imorgon och dagen efter det. Och dagen efter det. Fast jag inte vill så särdeles mycket.
Den känslan är inte heller särskilt bra.
Söndagssvammel. Måndagsångest. Längtan.
Efter tid. Och dom jag älskar.