fredag 31 maj 2013

Lite punka, lite nattskräck, lite feber

Uj. Vilken vecka det blev.
Punktering på både cykel och bil, en rekordlång förskolelämning på en sisådär 1,5 timme på lånad cykel, kvällsmöte en kväll och åka tillbaks med barnen efter hämtning för oplanerad övertid en annan. Och en fredagskväll med evighetslång dubbelläggning av småttingarna och en ursjuk M i febersömn i soffan.
Ja och så var det ju det där med nattskräcken också. Igår var det väl fjärde eller femte gången som Yrvinden skrek ångestladdat, skakade okontrollerat, var helt okontaktbar och kallsvettig efter ett par timmars sömn. Jag misstänkte att det handlade om nattskräck, vet inte varför jag vet vad det är egentligen men någongång, någonstans har jag hört eller läst om det i alla fall. Och det är ju tur, för jag googlade igår och hittade det här bland annat:
Nattskräck utgörs av attacker under sömn med ett beteende som liknar det vid stark ångest. Barnet kan sätta sig upp, skrika och uppvisar tecken på autonom aktivering i form av kallsvettningar, pulsstegring och blekhet. Ibland är attackerna förenade med sömngång. Barnet är ofta okontaktbart, och kan efter attacken återgå i normal sömn. Nattskräcksattacker har vanligtvis en duration på någon till några minuter. Nattskräck skiljer sig från mardrömmar bland annat i det att det ofta saknas hågkomst av händelsen nästa morgon och att personen som drabbats inte kan minnas något dröminnehåll. Besvären är godartade och växer vanligtvis bort.
Bingo. Varje ord stämmer. Ja, det där sista vet vi ju inte än förstås, men det hoppas jag innerligt. Första gången det hände fick jag panik. Jag trodde att han hade något slags krampanfall. Och känslan av att höra sin kraftigt skakande, kallsvettiga älskling väsa "hjälp, hjälp" mellan hårt, hårt sammanpressade tänder, försöka få kontakt "gubben du är hos mamma, allt är bra, mamma är här, kan du titta på mig, ser du att du är hos mamma, gubben har du ont någonstans" och inte få någon reaktion förutom en förvirrad, skräckslagen och dimmig blick. Tortyr.
Men nu känns det bättre när jag vet vad det är. Och själv minns han ingenting av det i efterhand. Jag frågade om han sovit gott och drömt något fint i morse och han svarade glatt "ja" och berättade något om Klas Klättermus och korv.
Fast jag önskar ändå verkligen, verkligen en skräckfri natt. Alltså VERKLIGEN.
Och när vi ändå är igång kan jag också tänka mig en frisk man imorn. Och mer sol.
Amen tack och godnatt.

tisdag 28 maj 2013

Bokat och klart!

Nä. Det bidde ingen jobbansökan. Om man bortser från dumma politiker som ställer till det för oss med jämna mellanrum, eller knappt utan mellanrum alls faktiskt när jag tänker efter, så är jag på en bra plats just nu yrkesmässigt. Urfina ungar, bra kollegor. Bra så.
Så, raskt över till lite andra roligheter istället. Den 7 juni är det jag och min man som sätter oss i bilen och tar en liten roadtrip till huvudstaden medan barnen får en myspysarhelg på landet hos farmor och farfar.
Här ska vi bo i två nätter.

 
Sovmorgon, hotellfrukost, stros, prata hela oavbrutna meningar, längta efter småttingarna.
Det blir ju ett startskott på det här med att "götte sä" som heter duga känner jag!
 

 
 

söndag 26 maj 2013

Mors dag


Fint retroporslin och bok fullproppad med fina symönster i present. Bra grejer det.
Liksom fika med mamma, pappa, Yrvind, syster och hennes fina tjejer i solig trädgård.
Och fnissig kusinlek.
Febrig och snorig Dunderklump. Inte så bra grej. Alls.
Men imorn kommer farfar'n och hänger med sjuklingen som piggnade till avsevärt under dagen i alla fall.
Och så har jag jobbgrubblat lite. Sett en ledig tjänst på en förskola som ligger ett stenkast från killarnas, nyrenoverad i fint gammalt hus. Där man vill arbeta med tecken som stöd för att främja språkutvecklingen hos alla barn bland annat. Hm. Lite lockande.
Men å andra sidan. Feberkräkssnorsjuklingar var och varannan vecka och eventuellt deltidsutbildning. Kanske räcker så med utmaningar.
Ska grubbla vidare och kanske rita av något av de fina symönstren.
Hej hej.

tisdag 21 maj 2013

Nedräkning

Vardagen just nu alltså. Det finns mycket som är fint med den, men också mycket  som jag ser fram emot att slippa när semestern kommer.
6 veckor kvar. Det känns som lite väl lång startsträcka på längtet faktiskt.
Men jädrars vad jag längtar. Efter tillsammans. Frukost på balkongen. Båt. Grill. Glass. Vänner. Vin.
Att få "götte sä" helt enkelt.
Det gnager lite. Det där att energin inte räcker till riktigt som jag vill. Jag är inte riktigt den pedagog jag vill vara på jobbet, inte fullt ut. Och tålamodet räcker inte riktigt så långt som jag skulle vilja hemma. Och det gnager lite som sagt.
Men bara lite faktiskt. Mitt förnuftiga jag rycker lite på axlarna och tänker att "Ja, så är det med det, och så måste det få vara under de här berömda småbarnsåren, var sak har sin tid."
Väldigt mycket Alfons Åbergs pappa över det.
En stor del av mitt inre jag är alltså en tunnhårig herre i brun slipover och innetofflor.
Så kan det gå här i livet.

fredag 17 maj 2013

Hello vab my old friend

En vända till med baciller kunde vi visst hinna med innan sommarvärmens intåg. Yrvinden åkte på nån konstig mag-grej igen. M var hemma två dagar och idag var det min tur.
Idag var han helt återställd och tio gånger Yrvindigare än vanligt. Det har pärlats, spelats ipad, ritats, lästs bok, sprungits, klättrats, skrikits, retats. Tillslut blev det en rofylld stund med legolådan och då var det dags att äta lunch.
Kanske har jag blivit påverkad av den där naturkraften till barn jag har för själv hann jag med att färdigställa t-shirtar till killarna, klippa lugg på mig själv, röja hela lägenheten och packa inför helgen hos svärisarna. Och tappa tålamodet hann jag också med, flera gånger faktiskt.
Men nu är vi i alla fall på väg och det ska bli mumsigt och mysigt.
Trevlig helg gott folk!

söndag 12 maj 2013

Det funkar för mig

Jag vet inte vad det är egentligen.
Kanske polleneländet och dubbla doser av motgiftet.
Kanske att det börjar närma sig nu, sommar och ledighet.
Kanske det här förbannade bilandet mellan olika förskolor.
Det är väl lite alltihop, som samarbetar för att jag ska känna mig jäkligt osugen på att ta mig an den kommande veckan.
Det får nog bli ett glas rött och några avsnitt av Hemlock Grove sen när M kommer ut från nattningen.
Förträngning. Förnekelse. Så jobbar jag.

torsdag 9 maj 2013

Trött

Lämnat och hämtat två barn på två olika förskolor och jobbat sex timmar på en tredje däremmellan.
I tre futtiga dagar. Och efter två glas vin känns det som att jag skulle kunna sova i ett dygn. Eller tre.
Trevligt med ledig dag imorn. Så in i.

torsdag 2 maj 2013

Fast liiite mer kärlek än hat. Tror jag.

Först fick jag hybris och tänkte att det var lika bra att hitta på något klatschigt namn och beställa en rejäl bunt med tyglappar med det klatschiga namnet att sätta på alla mina fantastiska skapelser.
Nu såhär efter två ok t-shirts och tre par leggings när jag har fastnat på en #%^*+ bandkant och det senaste projektet innan det var en mössa där motivet hamnade upp och ned, känner jag att det här är en jäkla skithobby. Och att det är väldigt tursamt att jag aldrig beställde de där lapparna.
Men jag ska inte ge upp så lätt den här gången. Jag ska sprätta upp den #%^*+ bandkanten, göra om och göra rätt och sen påbörja ett nytt projekt.
Hatkärlek tror jag att det kallas, det här som jag har going on med min symaskin.