söndag 27 oktober 2013

Tärningen är kastad

Helgen hämtade upp sig sen, jag behövde inte ligga där i hörnet och lipa särskilt länge.
Och nu är skoluppgiften inskickad, det är inte mitt bästa verk, men det skiter jag så väldigt mycket i just nu för nu slipper jag tänka på den, ett litet tag i alla fall. HURRA!!!

fredag 25 oktober 2013

Jag ger upp


En vecka som ensam vuxen i familjen med griniga nattningar och tandborstningar och påklädningar och lämningar och hämtningar, jobb och den här förbannade mastodont uppgiften i skolan.
Igår satte vi igång larmet när vi skulle till förskolan och idag var det totalpunka på ett bildäck när vi kom fram.
Nu orkar jag inte mer. Går och lägger mig i hörnet och lipar en stund.

torsdag 24 oktober 2013

The never ending story...

som är min examinationsuppgift för skolan segar sig framåt.
Idag och imorgon har jag hemmapluggdagar. Då är grabbarna på förskolan mellan 9-15 och jag sitter hemma vid datorn och skriver och panikar mig och så. Och äter choklad och dricker kaffe förstås.
Och även om jag verkligen har en hel del panik över den här skoluppgiften som ska in på måndag så måste jag säga att jag gillar själva upplägget, på veckorna, vardagarna, livet.
Det är skönt med variationen, även om det också kan kännas lite hoppigt och rörigt att leva i olika världar.
Helt plötsligt har det börjat klia i barnboksfingrarna också. Det har det inte gjort sen jag började jobba för nästan ett år sedan. Men nu. Jag kan inte sluta tänka på mitt lilla hittepåbarn.
Ska försöka skriva om och skicka in till nya förlag. Samtliga sex drömförlag refuserade, vilket jag verkligen, verkligen var helt inställd på att de skulle göra också.
Så nu håller jag på med en ny lista över ställen att utsätta för mina bokdrömmar.
Så festligt det ska bli för dom!

söndag 20 oktober 2013

Familjehäng och fantasibarn

Regn och rusk. Ruskigt regn. Och jag bara fryser och fryser.
Nu är det verkligen höst. På allvar.
Idag har hela familjen hängt på Frölunda torg, handlat lite nödvändigt, kollat i leksaksaffären och fikat på kondis.
Det var mysigt.
Sen blev det matinköp inför veckan när M ska vara i Stockholm.
Det blev uteslutande säkra kort. Falukorv, mamma Scans köttbullar, fiskpinnar och färdig risgrynsgröt. Vi toppade kundkorgen med lite frysta ärtor och morötter för att få det att se lite ordentligt ut.
Och ikväll blir det köpehamburgare från amerikat.
Jomen, vilket föräldraskap man kan stoltsera med.
Men jag orkar bara inte. Inte vara själv med allt OCH göra långkok som barnen inte vill ha.
Nope. Min självbevarelsedrift är alldeles för stark för sådana galenskaper.
Just nu är det hursomhelst soffhäng med film och popcorn för somliga och rapportskrivning som långsamt sniglar sig framåt för andra.
Det går sådär för "andra", dvs mig, kan jag säga.
Mycket för att det där tredje lilla barnet jag har, det som bara existerar genom ord i ett Word-dokument på datorn hela tiden pockar på min uppmärksamhet.
"Lek med mig istället!" är hans diskreta men envisa budskap.
Jag är mycket nära att ge vika, mycket, mycket, mycket, till och med.

lördag 19 oktober 2013

Drömmar och verklighet, änglar och djävlar

Idag har M åkt tillbaks till de Skaraborgska skogarna och älgarna, och jag och barnen är hemma.
Jag hade verkligen tänkt att vi skulle komma ut och iväg på något.
Sagostund på Bokskåpet (där jag ALDRIG varit, vilket är en SKANDAL faktiskt), museum, cykeltur. Vad som helst liksom. Bara hitta på något.
Men efter lite röj i några av våra många klädhögar som på något nästan övernaturligt vis poppat upp här och var i lägenheten under veckan, ett totalt sammanbrott av Yrvinden för att jag tyckte att han kunde hämta ett glas vatten själv samt lång och tårfylld bajsprocess av Dunderklumpen så blev det bara ingenting av någonting. Lust, ork och mod var puts väck.
Men vi har läst bok, kollat film, spelat spel, ritat, käkat lunch och jag har klippt min lugg.
Just nu kollas det lite iPad och pärlas.
Ja, och så har en stor del av den här dagen också försvunnit.
Jag borde inte slösa med tid så här vårdslöst. Om jag nu inte kan se till att få gjort något vettigt skojs med mina barn så borde jag verkligen använda tiden till att plugga. Men jag kan bara inte förmå mig idag.
Vi läste "Siv sover vilse" förut av Pija Lindenbaum som jag avgudar. Just den här Lindenbaumen hade jag faktiskt inte läst förut, men jag tyckte mycket om den. Den också.
Så nu sitter jag här och är lite sugen på att börja peta i mitt bilderboksmanus igen. Jag läste det tillsammans med Yrvinden förut och sa att han gärna fick hjälpa mig lite eftersom det måste bli bättre. Han ställde gladeligen upp men efter en genomläsning applåderade han istället entusiastiskt och tyckte att den skulle vara precis som den är.
Och okejrå, han kanske är liiiite okritisk och partisk, men det skiter jag i, det känns väldigt fint i alla fall!
Hursomhelst, här sitter jag nu. Lite tid över. Ett bilderboksmanus i ett dokument och en rapport om specialpedagogens yrkesroll i en annan. Jag vet ju förstås vad som är det enda rätta här. Men jag VILL INTE, jag känner bara blööööh för det rätta just nu.
Ängeln och djävulen får väl helt enkelt göra upp en stund medan jag läser lite blogg, så får vi se hur det blir sen.

tisdag 15 oktober 2013

Gonatt på mig själv då

Nu är jag hemma igen.
Men inte resten av familjen.
Jag har åkt tåget hem eftersom jag ska jobba imorgon.
M ska fortsätta att jaga älgar och barnen ska fortsätta att leka med farmor.
De kommer hem imorgon kväll. Och vi ska ha föräldramöte på jobbet så det blir inte många timmars ensamhet.
Men det känns ändå som mer ensam tid än jag var sugen på just nu.
Ibland är det ju jätteskönt det där, att vara helt ensam.
Med tystnaden, med fjärrkontrollen, med soffan, med tankarna.
Men inte just idag. Jag vet inte varför egentligen.
Men just idag känns det bara jobbigt att inte kunna spana på sovande småskruttar, att sängarna är tomma.

Hej hej paniken

Jag gjorde mig visst av med det där lugnet någonstans.
Nu sitter jag istället och klamrar mig fast vid datorn med en växande panik och tappade röda trådar i en stor trasselhärva upp till knäna.
Vi är hos svärisarna. M jagar älg och killarna leker med farmor.
Och jag plöjer text och skriver om osammanhängande stycken som ska bli någon slags bakgrund i det här förbannade examinationsarbetet.
Den här akademiska formen på skrivandet alltså.
Om den tycker jag INTE just nu. Inte alls.

fredag 11 oktober 2013

Klart!

Jag känner att det här är det tveklöst bästa jag fick med mig från Ekonomisk linje på gymnasiet, mina tangentbordsskills. Det är nog det enda när jag tänker efter.
Jag fick 5:a i maskinskrivning. Jo, på allvar, vi hade det som ämne, och fick betyg i det.
Proven brukade gå till så att vi fick en text att skriva av på en viss tid, med kupa över händerna så att man inte kunde titta på tangenterna.
Jag var bra. Och är i alla fall i jämförelse med de flesta som inte har denna märkliga utbildningsbakgrund ganska snabb.
Tack och bock för det min gamla annars totalt bortkastade gymnasieutbildning.
Och nu tar vi helg hörni, yey!!!

Plugg-fredag

Jag transkriberar intervju idag till första examinationsuppgiften i skolan.
Har slängt in en tvätt i maskinen och slängt in en hög med pannkakor i mig.
Slut på rast, måste fortsätta.
En klasskompis sa att hennes intervju tog sju (SJU!!!) timmar att skriva ner.
Jag har INTE sju timmar i mitt liv att avvara. Ska hämta barnen kl 15.
Ungefär 2½ timme på mig alltså innan det är dags att packa ihop för idag.
Uj, uj, uj. Och jag har inte kommit halvvägs än på de ca två timmar jag har varit igång.
Svettig i öronen känner jag mig också.
Och mycket upprörd på mig själv för mitt absurda överanvändande av ordet "liksom".

torsdag 10 oktober 2013

Allvarligt talat!?!

Som sagt var.
Tre dagar med spring mellan två styck trötta barn.
Väckning av mig strax efter 7.
Idag. Möjlighet till sovmorgon. MEN,  noll styck trötta barn.
Vaknar själva, ca 6.15.
WTF!?!?!

måndag 7 oktober 2013

Det här med tajming va

De två små gossebarnen i den här familjen har på grund av prickar på än det ena än det andra gossebarnet spenderat största delen av de senaste fyra veckorna hemma. Inga måsten alltså vad gäller tider att passa på morgonen osv. Uppstigning har dock trots detta skett punktligt någon gång mellan 6.30-7.00. Varje dag.
Men idag när vi för första gången på evigheter skulle upp och iväg allihop, då minsann sussar de små raringarna så gott som aldrig förr och jag fick springa mellan två mycket ovilliga barn i försök att få liv i dom i morse, efter att klockan passerat sju.
"Är det fel på att vilja ha lite sovmorgon eller vadå!?!" gnällde Yrvinden tillexempel.
Och nej, det är det verkligen inte min älskling blir ju svaret på den frågan.
Men tajmingen va. Så jäkla bristfällig alltså.

torsdag 3 oktober 2013

Istället för att skriva rapport

 
Så kan man tillexempel baka äppelkaka. En helt hittepå eftersom vi inte hade mjöl hemma.
Vardagsedge i VAB-träsk!
 

 
 

onsdag 2 oktober 2013

Prickar, plugg och promenad

"Enligt den och den förefaller det som att..."Den och den menar att..."
Bla bla bla...blaj blaj blaj.
Två timmars rapportskrivande har lett till en handfull stycken. Knappt.
Och en enda röra av tankar och trådar i huvudet som jag verkligen inte orkar nysta i eller försöka knyta ihop.
Samt två mycket rastlösa barn.
Så nu ska vi gå på promenad.
Andas klar höstluft och plocka löv och ekollon.
Det ska bli festligt!

tisdag 1 oktober 2013

Det här med att studera

Idag var det dags för en dag i skolbänken igen.
Mellan vabbandet och jobbandet har det inte blivit så mycket fokuserat pluggande direkt. Men jag har läst en del, reflekterat en del, försökt göra mig en bild av mitt nya kunskapsområde.
Stressen jag kände efter utbildningens första dagar har jag skakat av mig. För att använda en gammal klassisk sportmetafor så försöker jag ha ögonen på bollen. Jag gör det här för MIN skull, ENBART. För att bli en bra specialpedagog. Inget annat. 
Den tanken gör mig väldigt lugn på ett härligt "Hakuna matata" vis.
Det är bara det att jag känner mig väldigt ensam i min avslappnade inställning. 
Flitens lampa lyser verkar det som bland klasskamraterna. Och stress. Och förvirring.
Det ger mig en liten otäck känsla av att ha missat något stortlivsviktigtakut.
Men jag tror att jag helt enkelt kör på med min favvo försvarsmekanism, den goa gamla förträngningen. Och istället tänker anta att jag helt enkelt redan jobbat upp en härlig studieteknik, att jag är fantastiskt klarsynt och bra på att sålla ut vesäntligheterna.
Hahaha ha ha HAHAHA!!!