Det var apjobbigt. Och alldeles alldeles underbart.
Småttingarnas humörsvängningar prövade våra föräldrahjärtan värre än de någonsin prövats förr. Men mellan alla sammanbrott, skrik och tårar har det vart så fint att det ändå var värt det.
Barndomsminnen, total bortkoppling från hem och vardag, de enkla, friheten, havet.
Såna grejer gör helhetsupplevelsen rätt så oslagbar.
Nu jobbar M en vecka innan vi har två lediga allihop tillsammans igen. Passar ju bra att det blåser rätt ordentligt då, så att inte längtan ut igen blir alltför stor.
Idag har jag, Yrvind och Dunderklumpen haft en riktigt slapp hemmadag. Ipaddat, tvättat, läst bok, bakat muffins och inte stuckit näsan utanför dörren på hela dagen. Och det har vart lugna gatan hela dagen. Knappt något argande alls. Härligt. Tomt utan M hemma bara. Semesterfeelingen som vi hittade ute på havet kom liksom av sig.
Men snart får vi förhoppningsvis åka ut och fiska upp den igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar