Nu har jag jobbat i två dagar.
Och det går ju faktiskt. Det med.
Semestern var fin. Trots allt episkt argande som våra båda gossebarn lyckades uppbåda så är ändå det bestående minnet av semestern att den var fin. Äntligen värme, båt, sol, bad.
Och nu är det vardag igen. Vardag light. Resten av familjen är lediga även den här veckan men nästa vecka ska jag och M turas om att skola in Dunderklumpen på Yrvinds avdelning. Det kommer nog bli bra det.
Och Yrvind fyller snart fem år, min stora lilla första.
Och han önskar sig en klänning. En rosa. Med puffärm. Det är viktigt med färgen och med puffärmarna. För för honom står de traditionellt flickiga för något åtråvärt, äldre, tufft, modigt. Alla hans idoler är äldre tjejer i vår omgivning. Och det känns så fint och jag blir arg för den där lilla oron i magtrakten när jag tänker på hur han ska tackla kompisarnas reaktioner när han vill ha på sig sin klänning på förskolan. Det är ju så obeskrivligt tramsigt att man ska behöva tänka så.
Sen kommer september och hösten. Och jag ska börja en vidareutbildning!
Specialpedagogiska programmet. Då ska jag bara jobba tre dagar i veckan. Det känns exotiskt och spännande och lite läskigt.
Och lite lite lite längtar jag efter höstkänslan, den klara luften och doften av blöta löv.
Alltså mikroskopiskt lite. Men ändå.
3 kommentarer:
Ååå, vad spännande med spec.ped!! Hur är upplägget, är det en deal med jobbet så du får lön för mer eller tar du tjänstledigt? Låter mkt kul och utvecklande, hoppas du bloggar om det så vi får följa dig i det.
Och klänningen: visst är det ledsamt. Men fint ändå att det är i femårspresent han önskar sig den, oftast är de ju just då de slutar önska sig könsöverskridande saker, pga medvetenheten om världen runt omkring. Hoppas han får känna sig fin i klänning länge till utan att någon säger något onödigt!
Lyckas bara kommentera anonymt från iphonen av någon anledning!
/Sara (hejhejlivet.wordpress.com)
Sara: Ja det känns jättebra! Jag har ända sedan utbildningen alltid på något vis jobbat med barn med funktionshinder och det ska bli jättespännande att få fördjupa sig i specialpedagogiska frågor!
Har sökt på eget bevåg och får betala själv med tid kan man väl säga. Ska gå ner i tid och jobba 60%, utbildningen är på 50% i tre år, med två föreläsningsdagar per månad och resten över nätet om jag förstått det hela rätt.
Det hade vart fantastiskt om arbetsgivaren hade stått för kalaset, men min är inte så bra på såntdäringa satsande tyvärr.
Såg på Insta att du oxå ska plugga, till mentor va? Låter också spännande, ser fram emot att följa det äventyret också!!!
Skicka en kommentar