Onsdag kväll och allt är lugnt.
Eller nej. Så fan heller egentligen.
Jag kan inte skaka av mig den den där här gången.
Känslan av instängdhet.
Inte heller lyckas jag kicka igång min entusiasm.
Idag hittade jag tre sprängfyllda pärmar på jobbet med specialpedagogiskt material som jag själv knåpat ihop en gång för längesedan med liv och lust.
Det kändes jättesorgligt på något vis.
Vart tog det vägen, det där?
Och kan jag hitta det igen?
Jag vet inte om jag vill leta, eller ens finna om jag ska vara riktigt ärlig.
Sorgligt, sa Bill till Bull.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar