söndag 2 september 2012

Sommaren i Instagram del 5 "Böckerna"

Dunderklumpen har nu uppnått den aktningsvärda åldern 1½ år. Det blir mer och mer barn och mindre och mindre bebis i honom för var dag som går. Det är lite vemodigt för någon som är av det sentimentala slaget, vilket jag är, minst sagt. Men det är också väldigt skönt. Helt plötsligt dyker det faktiskt upp fler och fler luckor i dagsschemat. Luckor att fylla med aktivitet av fritt val.
I sommar har valet ofta blivit "läsa bok". Och jag är liksom omättlig just nu. Jag har inte varit mig själv som läsare riktigt sedan innan Yrvind kom till världen så nu när jag är igång igen vill jag liksom ta igen allt jag missat och kan inte få nog.
När jag gick sista året på gymnasiet fanns det en högskoleutbildning, jag tror det var i Borås, som hette Bokhandlarprogrammet eller något liknande. Det skulle alltså leda till att man i slutänden blev en fullfjädrad bokhandelsinnehavare. Jag och min bästis var helt på det klara med att det var den vägen vi skulle vandra. Tillsammans skulle vi gå den och sedan öppna världens bästa bokhandel. Det fanns inga tveksamheter. Men när det var dags att söka fick vi veta att den skulle läggas ned. Tydligen var det inte så många fler än vi som tyckte att det var en briljant idé. Så det bidde inget med det hela helt enkelt.
I sommar när jag och Yrvind var på biblioteket slog mig tanken hårt och obarmhärtigt. Jag valde tillslut fel väg. Varför höll jag inte fast vid det där spåret, litteraturen, på något vis? Bibliotekarie till exempel, varför i hela fridens namn tog jag inte den vägen?
Fast sen tänker jag att det kanske är väldigt typiskt vår generation det där, att man ska göra sin passion, sina intressen till sitt levebröd. Arbetsliv ska vara mer ett levnadssätt, en liiivsstiiil.
Jag minns att jag frågade min mamma en gång som är väldigt duktig på att sy varför hon aldrig satsade på det som yrke, sömmerska. Hennes svar var något i stil med "Näääej, är du galen. Då hade det ju blivit tråkigt, ett måste, bara...ett jobb."
Kanske har hon rätt. Ett jobb är ett jobb är ett jobb. Och böcker kan få vara en älskad sak att ägna sig åt under fritt val luckor.
Hursomhelst, jag älskar att det finns mer plats för dem i mitt liv igen, böckerna.

 
 
 
 
 
 

1 kommentar:

Helena sa...

Det är härligt när man kommer in ordentligt i läsandet och när man dessutom har lite tid att ägna sig åt det också! Kul att du börjat blogga igen också!