söndag 3 november 2013

Bedtime stories

Jag: Jag älskar att du tycker om att läsa, och jag älskar att läsa böcker med dig.
Yrvind: Mmm. När jag blir vuxen vill jag bli bibbeleteker, sådär.
Jag: Ja, bibliotekarie! Va bra, det kan du bli och tipsa din gamla mamma om alla nya bra böcker.
Yrvind: Ja. Och så vill jag bli pappa också.
Jag: Ja, det kan du bli, man kan ju vara både ock, absolut.
Yrvind: Mmm. Men kommer du skratta åt mig då, när jag kallar dig mamma när jag är vuxen?
Jag: Nej! Det är klart att jag inte kommer göra, jag kommer ju alltid att vara din mamma, då också!
Yrvind: Ja, till och med när du dör kommer du vara min mamma, ända tills jag dör kommer du vara min mamma.
Jag: Ja, det kommer jag.
Yrvind: Det är jättelänge kvar tills du dör mamma. Det är bra det!
Jag: Ja, det är bra det.

Tankar hos mamman så här i efterhand, när det lilla barnet som helt osentimentalt kunde avhandla sin mors och sin egen död så här vid sovdags sussar sött:

Jag vill aldrig dö ifrån dig!!!
Jag vill aldrig att du ska dö, även om jag då själv varit död sedan länge!!!

Samt:

Hur fadiken ska jag kunna somna ikväll nudå!!!

5 kommentarer:

Helena mitt i smeten sa...

Åh, den lille raringen! Förstår dig!!!

Josefine sa...

Så fint. Och sån ångest!!! Kan man inte bara bestämma att vi skiter i att dö allihopa. Det är ett uselt påhitt det där med döden.

Fifi sa...

Oh. Både vackert och ångest i ett. Usch, fasar för att behöva berätta om döden för min unge.

Fröken K sa...

Ja, Helena, Josefine och Fifi. Fina och stora tankar, som ger mig så jääääkla mycket ångest. Tycker definitivt att vi bara tar och skiter i det här med döden!

Anonym sa...

Döden, döden nu har vi avskaffat den!! M