I morse kurade vi ihop oss i soffan och såg första avsnittet tillsammans och första luckan öppnades. Snacka om nostalgi. Jag blev överraskad själv över alla känslor och minnen som bubblade upp under denna Yrvinds allra första lucköppning genom tiderna. Den där känslan och ljudet när man spräcker perforeringen runt pappersluckan. Ett litet steg närmare för varje dag, för varje lucka. Det är fina grejer det!
Jag nämnde för Yrvind när vi diskuterade det här med kalendrar för ett tag sedan att det fanns sådana med choklad i, och tanken på denna tingest som alltså rättfärdigar chokladmumsande, varje dag fram till jul, var mycket tilltalande tyckte Yrvind. Det har han inte stuckit under stol med. Så en sådan fick det också bli förstås.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar