Varför längtar jag så förbannat efter saker hela tiden?
Jag längtar tills det blir helg, jag längtar till julen, jag längtar till resan, jag längtar till flytten.
Men när allt det där har kommit. Och gått. Då är det ju liksom lite mindre kvar av mitt liv.
Det tål att tänkas på.
2 kommentarer:
Jag har också så himla svårt att leva i nuet, och samtidigt känner jag att det är ju just precis nu jag vill vara i nuet. För nuet nu, med små pluttungar, kommer ju aldrig tillbaka (inte för att något annat nu gör det heller, men det här är liksom speciellt).
Ja, precis, liksom himla dumt att längta bort den här tiden just!
Skicka en kommentar