M närde förr i tiden en liten dröm om att bli kock. Det blev aldrig så. Det tycker jag är bra själviskt nog. Dels för att han inte är halvalkis, vilket jag tror är lätt hänt om man jobbar i krogvärlden och har smak för livets goda, men mest för att han nu älskar att laga löjligt god mat till mig istället.
Och jag kan tillägga att idag har Socialstyrelsen ingenting att anmärka på angående min alkoholkonsumtion. Skönt!
4 kommentarer:
Det är kärlek det!
Ja man vill ju inte stöta sig med Socialstyrelsen direkt!
Det kan inte bli mycket bättre än sådär :D
Ja Helenorna, visst är det livet det sä, en stor och viktig del av det i alla fall!
Och Jos, nej, dom vill man ABSOLUT inte bråka med. ;-)
Skicka en kommentar