Det där med att få känna sig lite vuxen ibland

Jag känner mig snuvad på konfekten.
Och med konfekten menar jag vinet.
Det är ordning och reda på mig förstår ni.
Jag följer socialstyrelsens alkoholrekommendationer för ammande kvinnor till punkt och pricka.
1-2 glas vin, 2 gånger i veckan. Så står det skrivet i den heliga skriften.
Och inte en droppe mindre dricker jag.
Vanligtvis. Men nu, i helgen, mixades alla tankar som irrar runt i mitt huvud nuförtiden på något sätt ihop och liksom sipprade ner till magen. Oro i koncentrerad form. Aj. Och fy katten.
Inget kaffe, sparsamt med mat (och jag befann mig hos min svärmor som lagar gudomlig mat, GUDOMLIG I tell you!) men framförallt, inget vin.
Nu är dom väl besvikna på mig på socialstyrelsen förstås.
Och så här va.
Det glammigaste som hänt mig den senaste tiden är väl det där besöket på Ullared, där jag för övrigt var tvungen att handmjölka mig själv på dass för att lille herr A för ovanlighetens skull INTE åt hela natten innan.
Med det i åtanke, så kanske ni förstår att det där 1-2 glas med vin på fredagkväll, i min värld just nu är likvärdigt med röda-mattan-gala-premiär-kväll-glammigt.
Och nu blev det alltså inget med det.
Därför sitter jag här och känner mig snuvad.
Och ensam.
M är på konferens i Smögen.
Men imorn! Imorn har vi en dejt. En dubbeldejt till och med.
Det blir jag, min man, Sookie Stackhouse och Bill Compton. Och lite andra hillbillies, vampyrer och en och annan varulv också förstås.
Då ska jag dricka 1-2 glas vin minsann!