Ibland händer det. Jag borde köpa mig en trisslott idag.
Dunderklumpen sov från 21-tiden igår till kl 6 imorse.
I sin vagga dessutom. En liten putt någon gång inatt bara. Inget mer.
"Men fantastiskt, vad roligt för dig, vad utvilad och energisk du måste känna dig idag!" kan jag förstå den som tänker nu.
Men, nu är det ju så att mitt svekfulla kroppskrälle efter ca 7 månader utan någon sammanhängande sömn att tala om är helt UPPFUCKAD och helt oförmögen att ta chansen när den FÖR EN GÅNG SKULL GEEES!!!
Så, nu ska jag djupandas en stund här och försonas med tanken på att jag missade chansen. Sen ska jag släppa det och gå vidare med min dag. Jamenvisst, vi gör så, det blir bra.
2 kommentarer:
Åh, vet precis hur det känns! Jag vaknar nästan alltid den tiden på natten då jag är van vid att bebis vaknar och så ligger jag vaken till hon säger till att det är matdags. Så dom gånger hon hoppar över nattmaten är jag extra trött dagen efter eftersom jag inte somnar om ordentligt.
Det där är så typiskt! Förrförra veckan sov jag jättedåligt och jag kunde inte ens skylle på bäbis, för hon sov så gott så, medan jag bara låg där och vände och vred på mig...
Skicka en kommentar