måndag 19 mars 2012

Alltså man undrar ju

Jag fattar inte hur det går till. Varje gång som Yrvind är på förskolan några timmar tänker jag att nu jäklar ska här röjas och göras ärenden på löpande band medan Dunderklumpen sover. Jajamensan snabbt och effektivt ska det ske. Svisch bara i ett nafs liksom.
Tänker jag mig.
Men så hamnar jag här, framför datorn och knapprar. VARJE GÅNG.
Hur är det möjligt?

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jomendåserdu har jag svaret.... Om man går hela/halva dagarna hemma utan kontakt med omvärlden är det så man håller sig igång. Men tyvärr är vissa delar av "datakontakten" inte någon bra kontakt. Vi har precis pratat om detta ämne i psykologin i skolan. Det finns en forskningrapport om vårt data användande, och detta framförallt gällande kvinnor i vår ålder. Kvinnor är ofta ute och läser bloggar, facebook och twitter, m.m. Vi jämför vårt liv med andras och blir stressade om vi själva inte lyckas prestera, ligga på topp med barn, män osv. Kontentan av allt mitt bladder är som följer, vi får alla tänka oss för när vi läser andras status, bloggar .... och så kan man ju hålla sig till din sköna spalt. Det är så härligt med kvinnor som bara "skiter" i alla måsten och bara chillar. M gillar ;-))

Sandra sa...

Jag har ingen aning! Om du får reda på sanningen, snälla vidarebefodra till mig. Jag lider nämligen av ungefär samma problem.

Fröken K sa...

M: Pöss på dig fina du! Ja du, det är väl det enda området där jag har något lära dig, hur man skiter i måsten. ;-)
Dalkullan: Tror att problemet kommer förbli olöst, ett av livets stora mysterier liksom.