fredag 2 mars 2012

Så nu får man nog inte kalla honom bebis längre

Imorgon är det ett år sedan vår Dunderklump föddes.
Ett år.
Och nu går det inte att föreställa sig denna värld utan honom.
Vår fina fina Dunderklump som snarare börjar bli en liten guldlock, som ler stort och börjar svänga på kroppen så fort han hör musik spelas, som är väldigt fascinerad av hundar och bilar, som kryper på underligt vis i racerfart, står stadigt men ännu inte tagit de första stapplande helt-på-egen-hand-stegen, som har så lätt till skratt, som vill göra precis som storebror och som är nyfrälst vällingälskare.
Imorgon ska det hållas kalas, blåsas på ett enda litet ljus, mumsas tårta och öppnas paket.
Lite olämpligt att jag sitter här och känner feberpirr och vass gröt i halsen, det tycker jag nog. Men jag håller tummarna för att det är en sådan där enattsfrossa på g bara, att det inte blir värre än så här. Det skulle ju faktiskt kunna vara så. Tror jag. Vi bestämmer så.
Godnatt och trevlig helg!

Inga kommentarer: